– Ögats yta består av tårfilmen, hornhinnan (ögats fönster) och bindhinnan som täcker den främre delen av ögat och insidan av ögonlocken. Dessa strukturer skyddar ögat, men är samtidigt ständigt exponerade för omgivningen och därför särskilt utsatta för allergener. Hos personer med allergi uppfattar immunförsvaret sådana partiklar som främmande. Detta utlöser en lokal reaktion i ögats yta, där signalämnen frisätts och leder till en inflammatorisk reaktion. Blodkärlen vidgas, vätska läcker ut i vävnaden och nervtådarna i ögat blir känsligare än normalt. – Detta ger de klassiska symtomen vid allergisk konjunktivit: klåda, rodnad, tårflod och svullnad i bindhinnan och eventuellt ögonlocken, förklarar professorn och ögonläkaren Tor Paaske Utheim, som är en av Norges mest publicerade forskare, oavsett fält.
Hur ställer man rätt diagnos och säkerställer därmed en effektiv behandling? – Det kan vara svårt att skilja allergiska ögonbesvär från torra ögon, eftersom symtomen överlappar i hög grad. Båda tillstånden kan ge klåda, röda ögon, tårflod, sveda, irritation och dimsyn, och drabbar ofta båda ögonen.
– Symtomen är ofta säsongsbundna, men kan finnas året runt vid allergi mot husdamm, djurallergener eller kvalster, vilket kan göra tillståndet svårare att skilja från torra ögon. Många med allergisk ögonkatarr besväras också av atopiskt eksem, astma och hösnuva.
– Ändå finns det vissa typiska skillnader. Allergi kännetecknas av uttalad klåda, ofta med ett behov av att gnugga ögonen. Torra ögon ger oftare en brännande känsla och en känsla av sand eller främmande kropp i ögat.
– Infektiös konjunktivit ger röda ögon och sekret – var vid bakteriella och vattnigt sekret vid virala orsaker. Adenovirus är särskilt viktigt att känna till, eftersom det är mycket smittsamt, ofta börjar i ett öga och sprider sig till båda, och kan åtföljas av förkylningssymtom, enligt professorn.